En katastrof är ett pärlband av flaskhalsar – LIV 2025

VGR genomförde den 9 april en stor totalförsvarsövning – LIV 2025. En återkommande övningsform som gjort uppehåll några år på grund av Covid-19. Övningen hölls i år i Trollhättan/NÄL, där två stora olyckor hade fingerats med cirka 200 skadade. Och det som prövades och övandes var sjukvårdens förmåga att hantera en masskadesituation i samverkan med andra aktörer, även sjukhusets egen lednings samverkansförmågor testades under dagen. 

CKM har i uppdrag att utvärdera LIV 2025

Bild

För att stärka lärandet från övningen beställde Koncernkontoret VGR, av Centrum för katastrofmedicin, en oberoende och forskningsförankrad utvärdering, med fokus på den prehospitala insatsen och den civil-militära samverkan. 

– I uppdraget vi fick ingår att dokumentera, analysera och sammanställa lärdomar från den prehospitala delen av övningen i syfte att förbättra VGR:s framtida beredskap, ledning och samverkan vid allvarliga händelser och kriser. Slutrapporten skall vara inlämnad senast den 15 oktober 2025, säger Yohan Robinson, centrumföreståndare för CKM.

Under övningen hade CKM ett trettiotal observatörer utspridda över de civila- och militära prehospitala skadeplatserna, samt på sjukhusets ambulanshall, akutmottagning och röntgenenhet. 

Att kunna luta sig mot vad som sitter i ryggmärgen

Bild

Sjukvården övar sällan hantering av särskilda händelser och katastrofscenarion. En övning i skalan LIV, där man involverar centrala samverkansaktörer som militära medicinska enheter, räddningstjänst, polismyndighet men även prehospital civil sjukvård och dirigeringstjänst är extremt ovanligt.

– Om vi ska klara av att hantera masskadescenarios kan vi inte förlita oss på att ”stiga upp till utmaningen med stordåd”, utan inse att vi snarare kommer ”luta oss mot vad som sitter i ryggmärgen”. Därför är övning, träning och test av förmågor centralt och något vi måste ägna oss åt mycket mer, säger Jonas Zimmerman, ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid CKM med ansvar för denna utvärdering. 

Bild

Vad hoppas du få ut av utvärderingen kring övningen?

– Man brukar säga att en katastrof är ett pärlband av flaskhalsar. Jag hoppas genom vår utvärdering få kunskap och kännedom om vilka flaskhalsar som skapar störst problem inom svensk sjukvård och i samverkan med de viktigaste aktörerna för sådan hantering. Genom reultatet kan vi jobba oss framåt, bli bättre, och på så sätt rädda flera liv.

Jonas är mycket nöjd som helhet och känner en stor stolthet över alla instruktörer och observatörer som genomfört sina uppgifter med bravur. 

– Utan deras självständiga agerande och lösningsorientering samt stora kompetens skulle ingenting ha fungerat. De är de verkliga hjältarna för denna övning! 

De civila- och militära patientflödet jämförs

I världen är utmaningar med civilmilitär samverkan ett erkänt problem, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor. Framför allt finns det en beröringsskräck mellan civila och militära aktörer. 

– CKM har sedan länge bidragit till ny kunskap inom civil-militär samverkan. Vi har även utnämnts som Socialstyrelsens kunskapscentrum inom totalförsvarsmedicin. I detta ämne ingår självklart forskningsfrågor inom kapacitetsökning genom civil-militär samverkan, säger Yohan Robinson.

I Sverige finns inga militärsjukhus, det vill säga att det militära flödet av skadade är helt och hållet beroende på civil sjukvård. Då är det viktigt att de båda aktörerna är samövade och talar samma språk. CKM har redan tidigare publicerat flera artiklar om övning LIV. 

– I år tittar vi på det prehospitala flödet och jämför det civila med det militära. Vi har spelat exakt samma patientkort i det civila prehospitala flödet som i det militära prehospitala flödet. Faktorer som överlevnad, tid från skadeplats till sjukhus och triagering är viktiga. Detta kommer att ge oss unika insikter i olika beslutsprocesser och kommer att leda till nya rekommendationer, säger Yohan Robinson.

WHO’s observatör Souheil Reaiche var på plats

Souheil Reaiche från WHO’s EMT-sekretariat, fanns också på plats. Inom WHO leder han arbetet med samordning vid insatser och stöd vid uppskalning. Hans uppdrag omfattar att hantera EMT-utplaceringar, stötta länder i att bygga upp nationella EMT-system, främja civil-militär samverkan och säkerställa att EMT-samordningsceller aktiveras och fungerar effektivt vid nödsituationer.

– LIV 2025 gav mig värdefulla insikter i hur samordning fungerar under operativ press och i komplexa miljöer. Övningen bidrog till att bekräfta vissa antaganden och visade samtidigt på förbättringsområden, säger Souheil Reaiche.

Han fick viktiga och sällsynta observationer för WHO:s tematiska arbetsgrupp för civil-militär medicinsk samordning, som han stöder i samarbete med Göteborgs universitet. Att stärka samordningen och detta samspel är avgörande för att säkerställa en principfast, samordnad och effektiv krisinsats menar han.

– Övningen förstärkte också vikten av att stödja länder i att aktivera EMT-samordningsceller (EMTCC) och integrera EMT i nationella system för krisberedskap, fortsätter Souheil Reaiche.

CKM kan komma att bidra med kunskap internationellt

– WHO’s EMT-initiativ överväger nu att nyttja CKM för utbildningar och övningar inom civilmilitärsamverkan. Detta framför allt då CKM har reell kompetens inom området, avslutar Yohan Robinson.

Text: Susanne Lj Westergren