Naturen visar vägen till nya mediciner

Bild

DET VAR FORSKNINGSMILJÖN i Göteborg som lockade honom mest, med sin närhet till avancerad infrastruktur och instrument. På samma gång fanns möjligheten för resten av familjen att följa med, vilket också var en viktig pusselbit. År 2022 lade han grunden för flytten, och idag bor han i skogen utanför Lerum tillsammans med sin fru, son och sina föräldrar.

I sin forskning låter han sig inspireras av naturens design och funktionalitet på en molekylär nivå, för att se hur mekanismer hos svamp, bakterier eller växter skulle kunna anpassas till människan. Det är ett brett fält, som bland annat handlar om att hitta nya typer av antibiotika och nya sätt att behandla cancer.

På vilket sätt skulle din forskning kunna påverkar cancerbehandling?

– Det finns två typer av cancer, varav den ena består av solida tumörer i vävnaden. Tumören är fast, men enskilda celler kan börja förflytta sig till andra delar av kroppen, så kallade metastaser. 90 procent av alla som dör från cancertumörer dör inte av den ursprungliga tumören utan av metastaser. Idag behandlas cancertumörer genom att vi försöker döda cancercellerna, men det finns nästan inga mediciner som förhindrar cellen från att förflytta sig.

– I vår senaste publicerade forskning har vi, tillsammans med forskare i Tyskland, använt oss av det naturliga ämnet cytochalasin B från svamp, vars egenskap bland annat är att det hindrar celler från att förflytta sig. För första gången har vi lyckats modifiera egenskaperna så att de selektivt förhindrar cellrörelse. De påverkar alltså cancercellerna, men inte andra celler som behöver kunna migrera, som till exempel immunceller. I kombination med vanliga cytostatika skulle det kunna ta bort tumörens aggressiva spridningsförmåga och därmed revolutionera cancervården.

Hur kom det sig att du blev kemist?

– Jag hade en kemilärare som var otroligt inspirerande och visade experiment som fascinerade mig och fick mig att vilja förstå hur den molekylära världen fungerar.

Du har också tankar kring hur kemiundervisningen kan utvecklas?

– Jag tycker att det är intressant att hitta nya sätt att undervisa inom kemi – förr i tiden var det nästan ett hinder om du som kemist hade breddat dig inom till exempel biologi när du skulle anställas. Idag är det vanligare att det, utöver den naturvetenskapliga kompetensen, efterfrågas andra typer av kunskaper – våra studenter förväntas hamna i ledande positioner och kunskaper kring till exempel konflikthantering efterfrågas. Jag tycker att vi ska försöka lära våra studenter de ”hårda” vetenskapliga färdigheterna på ett sätt där de samtidigt får använda sig av sina mjukare färdigheter. Därför blir det nödvändigt att aktivt involvera studenterna i undervisningen på olika sätt.

Du har initierat en del sociala aktiviteter med din forskargrupp?

– Ja, jag tycker att det är viktigt att ha en bra stämning i gruppen. En professionell stämning, vi är trots allt kollegor, men vi är ju också alla människor som behöver ett socialt sammanhang. Vi har en tendens att ibland glömma bort att människor som kommer hit från olika delar av världen har en annan, kulturell bakgrund som de behöver dela med sig av för att bli förstådda. De har också ofta familjen långt borta och behöver ett ”home for their souls”. Vi har retreats för studier ett par gånger per år och träffas även vid andra tillfällen. Vid jul brukar de komma hem till mig och bli bjudna på mat – de kokar saker i labbet för mig hela året, så då kokar jag middag åt dem vid jul.

Philipp Klahn

Är: Universitetslektor i läkemedelskemi och kemisk biologi.

Familj: Fru och 6-årig son.

Gör helst: Gillar att vara ute i naturen, och att fiska. Tränar mycket, bland annat judo. Är sedan ett par veckor tillbaka ordförande i Lerums judoklubb.