Bild
Alexander Ahl och Lydia Rysavy.
Både Alexander Ahl och Lydia Rysavy är 23 år gamla och har ett flerårigt engagemang miljö- och klimatfrågor, med fokus på havet.
Länkstig

Fokus på gruvdrift i havet – studenter på FN:s havskonferens

Publicerad

Havsforskare, beslutsfattare och organisationer från hela världen samlas till ett späckat program på FN:s havskonferens i Nice den 9-13 juni. Med i schemat finns också masterstudenterna Alexander Ahl och Lydia Rysavy från Institutionen för marina vetenskaper, som håller i ett panelsamtal om gruvdrift i havet.

Vad är det ni ska göra på konferensen?

– Vi ska dels delta i konferensen där många beslutsfattare världen över finns på plats, dels arrangera ett sidoevenemang, "From the surface to the seabed - can BBNJ and the ISA coexist?". Det handlar om kopplingen mellan det nya avtalet för att förvalta BBNJ - biodiversitet i internationella vatten - och diskussionerna om att öppna havsbotten för djuphavsgruvdrift, säger Alexander Ahl. 

Bild
lydia
Lydia Rysavy är 23 år och masterstudent i marinvetenskap och oceanografi, med en bakgrund i marinbiologi. Hon har varit engagerad i klimat- och havsfrågor i cirka sex år.

Varför gör ni detta?

– Vi såg att det ofta saknades ungdoms- och studentperspektiv i dessa sammanhang, och bestämde oss då för att ändra på det. Alla som deltar på konferensen har möjlighet att arrangera sidoevenemang, så vi beslutade att organisera ett om en fråga som behöver belysas mer i debatten. Vi ville också att evenemanget ska vara arrangerat och modererat av studenter. Vi har fått ackrediteringar till konferensen via Centrum hav och samhälle och via Havsmiljöinstitutet, som båda jobbar aktivt med att få ut forskning i samhället och politiken, säger Alexander Ahl.

– För mig går det inte att frånkoppla mina studier från samhällsengagemang, eftersom forskningen har lite effekt om vi inte lyckas kommunicera den till politiker och allmänheten, säger Lydia Rysavy

Varför är diskussionen om havsbottnar viktig?

– De förhandlingar där besluten​ om dessa extremt stora områden fattas sker ofta bakom stängda dörrar. Ofta påskyndas också förhandlingarna av industrier och företag, som snabbt vill kunna komma åt nya vinstmöjligheter. Det är viktigt att förhandlingarna ska vägledas av forskning, men också att fler ska få kunskapen för att kunna förstå och påverka de beslut som tas, säger Lydia Rysavy.

– Det handlar både om grundläggande demokratiska principer om öppenhet, och om förvaltandet av mänsklighetens gemensamma arv. Det öppna havet tillhör alla och samtidigt ingen. Därför måste också fler höra om vad som faktiskt pågår i haven och förhandlingsrummen, säger Alexander Ahl. 

Bild
Alexander Ahl
Alexander Ahl är 23 år och student vid masterprogrammet i marina vetenskaper och biologi. Fascinationen för havet har alltid funnits där och under flera år har han engagerat sig i klimat- och miljöfrågor.
Foto: Mikael Andersson

Vad vill ni se för resultat?

– Vi vill framförallt bygga kunskap kring dessa komplexa frågor och ge en tydligare bild av hur de hänger ihop, ekologiskt, juridiskt och politiskt sett. Ett mål blir också att direkt tala till beslutsfattare och ifrågasätta om det går att ställa sig bakom BBNJ-avtalet men att tillåta djuphavsgruvdrift, och vice versa. Vi vill understryka att engagemang kring dessa frågor är brett, och att beslutsfattare därmed bär ett extra stort ansvar att ta med sig både ekologiska och sociala perspektiv, säger Lydia Rysavy. 

Vad vill ni mer få ut av konferensen?

– Det mest intressanta händer ofta utanför konferenslokalen, i mötet med andra engagerade aktivister och akademiker, på sidoevenemang och i demonstrationer. Det finns mycket kunskap, engagemang och momentum samlad på samma plats, som kan kanaliseras för att skapa förändring, säger Alexander Ahl. 

Varför tar ni tåget?

– Vi lever i en eskalerande klimatkris. Varför ska man välja att flyga när det finns alternativ? Vi som bor i den delen av världen som konsumerar och släpper ut absolut mest behöver ifrågasätta vad som anses som normalt av vårt samhälle, säger Lydia Rysavy. 

– Att ersätta flygresor med tåg där det är möjligt är ett av de enklaste sätten att minska utsläppen på. Det är långt ifrån den enda lösningen, men det är ett viktigt steg på vägen. Dessutom är tåg ett väldigt roligt sätt att resa och uppleva världen på, säger Alexander Ahl.

Kontakt: 

Alexander Ahl, 070-564 02 12, gusalexaah@student.gu.se

Lydia Rysavy, 073-694 00 06, gusrysly@student.gu.se

Text: Mikael Andersson

BBNJ-avtalet och ISA (internationella havsbottenmyndigheten)

BBNJ-avtalet (Agreement on Marine Biological Diversity of Areas beyond National Jurisdiction) är ett omfattande havsfördrag som antogs den 19 juni 2023 efter nästan tjugo års förhandlingar. Det syftar till att säkerställa bevarandet och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

BBNJ-avtalet syftar till att vända destruktiva trender och återställa havens hälsa. Det bidrar till att hantera klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar, samt att uppnå globala mål som hållbar utveckling.

Källa: FN

ISA (International Seabed Authority) är en autonom internationell organisation etablerad under FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) från 1982 och avtalet från 1994. ISA organiserar och kontrollerar alla mineralresursrelaterade aktiviteter i området för mänsklighetens bästa.

Huvuduppgifter:

  • Skydda den marina miljön från skadliga effekter av djuphavsaktiviteter.
  • Reglera mineralresursutvinning i havsbottenområden.

SA har 170 medlemmar, inklusive 169 medlemsstater och Europeiska unionen. Huvudkontoret finns i Kingston, Jamaica. 

Källa: ISA