Hos Sihanaka är det gudomliga fysiskt närvarande

Anders Norge har studerat ritualer och kosmologi bland Sihanaka, ett risodlande folk som lever i våtmarkerna kring Alaotrasjön på Madagaskar. Det är den första fullskaliga antropologiska studien av Sihanaka-samhället inom västerländsk forskning.

Bild

– Min studie fokuserar på det malagassiska begreppet hasina, som kan översättas till gudomlig kraft. I centrum för avhandlingen står den kungliga fertilitetsriten Feraomby, genom vilken hasina samlas, bevaras och förmedlas. Dessa ritualer är avgörande för att säkra risets överflöd, social samhörighet, hälsa och kollektivt välbefinnande, säger Anders Norge.

Här finns den gudomliga kraften i platser, växter och riter

För Sihanaka-folket ses gudomlig kraft inte som något yttre eller övernaturligt, utan som något som är inbäddat i världen själv. Den gudomliga kraften finns förkroppsligad i platser, kroppar, växter, vatten och handlingar. Den ackumuleras, bevaras och överförs genom ritualer, men kan aldrig fullständigt kontrolleras eller förstås. 

– Även om hasina är osynlig och i slutändan ogripbar, hanteras den genom ritual: genom sång, andebesättelse, vattenbestänkning och insamling av potenta våtmarksväxter, förklarar Anders Norge.

Mellan 2015 och 2022 genomförde Anders Norge sex etnografiska fältarbeten i byn Anororo. Han bodde hos en Sihanaka-familj, lärde sig malagassiska, deltog i vardagslivet och de återkommande ritualcyklerna, samt arbetade nära äldre och rituella experter.

– Jag fördjupade mig också i historiska källor, såsom upptäcktsresandes berättelser, missionärers rapporter och koloniala arkiv. Det hjälpte mig att rekonstruera hur Sihanaka-världen har formats över tid, säger Anders Norge.

Trots århundraden av kontakt med yttre influenser, så som indiska, islamiska, kristna och koloniala krafter, har Sihanaka-folket bevarat sin egen världsbild. Genom att spåra deras ritualliv tillbaka till austronesiska rötter visar Anders Norge hur hasina fortsatt är den kraft som genomsyrar och formar deras värld.

När västerländska begrepp inte räcker till

Förutom att ge en djupgående beskrivning av hur ritualer och kosmologi fortfarande präglar Sihanakas vardagsliv, lyfter avhandlingen också ett större antropologiskt dilemma: Hur kan vi förstå och skildra världsbilder som inte passar in i västerländska kategorier?

– I stället för att tvinga in begrepp som "religion" eller "det övernaturliga" i Sihanakas liv, undersöker jag vad vi kan lära oss genom att utgå från lokala termer som hasina, och genom att använda nya teoretiska perspektiv som immanentism. Jag tror att det ger en mer korrekt och respektfull förståelse av kulturella verkligheter som skiljer sig från våra egna. Det öppnar också för nya sätt att tänka kring hur människor relaterar till makt, plats och det osynliga, säger Anders Norge.
 

Text: Linda Genborg