Rekordstort försvarsförtroende

Sedan åtminstone 2014 har säkerhetsläget i landet stadigt försämrats. Ulf Kristersson sammanfattade i mars 2024 situationen med citatet ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred”. Uttalanden såsom dessa syftar till att öka krigsmedvetenheten bland svenskarna, och det tycks ha fungerat, konstaterar forskarna bakom kapitlet Mellan krig och fred? i SOM-institutets nya antologi I rörelse.

Rekordnivåer för försvaret

Enligt den nationella SOM-undersökningen har försvarets förtroende ökat för varje år sedan 2017. Försvarets förtroendebalans – alltså andelen som uppger stort förtroende minus andelen som uppger litet förtroende – är i den senaste mätningen +51. För femte året i rad noteras försvarets mest positiva förtroendebalans i den nationella SOM-undersökningens historia.

^{Förtroende för tre samhällsinstitutioner. Klicka här för större version av diagrammet}

– I det långa perspektivet är detta anmärkningsvärt. Under flera decennier låg försvarets förtroendebalans nära noll, alltså ungefär lika många svenskar hade stort som litet förtroende. 2008 noterades exceptionellt låga nivåer omkring -22, men det är resan från 2016 och fram till idag som i princip saknar motstycke i svensk historia, säger professor Joakim Berndtsson, en av författarna till kapitlet.

Historiskt har även försvarsförtroendet samvarierat med tematiskt liknande institutioner som mäts i samma batteri, som polisen och domstolarna. Idag är det dock uppenbart att förtroendet för försvaret har stärkts markant även i relation till båda dessa institutioner.

Särskilt unga har stärkt sitt försvarsförtroende och är nu den grupp med högst förtroende. Idag har 70 procent av personer mellan 16-29 år högt förtroende för försvaret, vilket motsvarar en förtroendebalans på +62. Politiskt har nu samtliga väljargrupper ett högt förtroende för försvaret men centerpartister, liberaler och moderater har högst. Vänsterpartister har lägst förtroende men även här är balansen positiv (+20).

Förtroendeparadoxen

När svenskarna däremot tar ställning till påståendet att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett militärt angrepp – alltså försvarets kärnuppgift – uppger 36 procent att de bedömer påståendet delvis eller helt riktigt, medan 50 procent bedömer det delvis eller helt felaktigt (14 procent har ingen uppfattning i frågan). Trots det höga förtroendet är alltså hälften av svenskarna skeptiska till försvarets förmåga.

– Det är sannolikt att det höga förtroendet till stor del speglar en uppfattning om ökad viktighet när det gäller försvarets roll och ansvar, snarare än en bedömning av förmågan hos institutionen, säger Joakim Berndtsson.

Samtidigt återfinns även på frågan om huruvida försvaret kan försvara landet en kraftig positiv utveckling; 2021 uppgav endast 23 procent att de delvis eller helt instämmer med påståendet, medan 60 procent bedömde det som helt eller delvis felaktigt. Andelen försvarsoptimister har alltså ökat med 13 procentenheter på tre år samtidigt som andelen tvivlare har minskat med tio.

– Här är det tänkbart att politiska beslut om att förstärka förmågan hos det militära försvaret, i kombination med krigsmedvetenheten och den ökande samstämmighet vi sett mellan opinion och politik i dessa frågor, förklarar delar av svenskarnas ökande tilltro, säger Joakim Berndtsson.